http://helsingborg-hbg.blogspot.se/2014/01/fri-fotboll-till-brasilien.html
Hej igen Lissabon!
Okej, då är jag nääääästan hemma i Sverige igen efter denna fantastiska och givande resa. Många timmars sömn på planet gjorde att 11 timmar gick ganska fort tills vi landade i Portugal...
Kanske svårt att summera alla intryck och upplevelser så här direkt men jag ska göra ett kort försök:
- Det känns jättebra att alla förberedelser inför resan varit värt det, att kunna göra någon skillnad och hjälpa några på andra sidan jorden.
- Jag hade inte förväntat mig att bli såååå välkommen som jag blev. Alla människor jag mött och blivit hembjuden till har varit helt fantastiska, varma och givmilda.
- Trots det fina vackra vädret så har Alvaro och jag fått väldigt mycket gjort i form av kontakter, nätverkande och framför allt hjälpt ungarna en bit på vägen. Det har alltså inte varit tal om att ligga och sola och lata sig... Självklart är Alvaro länken till allt som hänt och ska hända framöver här, han känner ju alla och har en tydlig plan med vad han vill åstadkomma i Brasilien på sikt. Det jag har gjort är bara det lilla men dock...
- Det känns mycket bra att återvända hem till familjen så klart, och även att fortsätta jobba med Ramlösa Södra och Fri Fotboll på hemmaplan. Man kan jobba med barn och ungdomar var som helst i världen och göra skillnad i vardagen, det känns helt rätt att fortsätta med det. Ser fram emot ett spännande 2014...
- Bilderna jag bifogar är dels från sista dagen då Guilerme och Philipe tog mig till en marknad med saker endast från Paraguay för att sedan visa mig en utsiktsplats där man ser hela Belo Horizonte, jag tackar grabbarna för ännu fler erfarenheter innan hemresan!
- De andra bilderna kommer från flygresan och timmarna innan då morfar slängde upp alla väskor på sin pic-up och sen körde vi tre bilar mot flygplatsen, hela familjen ville självklart säga hej då till oss!
På flygplatsen annonserade de att flyget var 30 minuter försenat, inget konstigt med det, MEN när vi gick mot vår gate var alla arga för att vi var sena, hela flygplanet väntade på oss och vi höll på att missa planet. Ingen super-kommunikation på den flygplatsen inte...
- Kul också att så många läst och följt bloggen, tack alla för det! Jag kommer fortsätta blogga framöver så fort något spännande händer. Jag är ex. själv nyfiken på när fotbollsplanen där nere blir klar, hur det går för barnen, om vi kan hitta någon samarbetsform med Fri Fotboll, m.m.
God fortsättning på er alla, vi ses snart i kylan!
PS. bifogar även bild på en sprillans ny Benfica-tröja jag fick som tack av Geovanni Deiberson innan jag åkte, ganska stort det också... ds.
/ Uffe
Kanske svårt att summera alla intryck och upplevelser så här direkt men jag ska göra ett kort försök:
- Det känns jättebra att alla förberedelser inför resan varit värt det, att kunna göra någon skillnad och hjälpa några på andra sidan jorden.
- Jag hade inte förväntat mig att bli såååå välkommen som jag blev. Alla människor jag mött och blivit hembjuden till har varit helt fantastiska, varma och givmilda.
- Trots det fina vackra vädret så har Alvaro och jag fått väldigt mycket gjort i form av kontakter, nätverkande och framför allt hjälpt ungarna en bit på vägen. Det har alltså inte varit tal om att ligga och sola och lata sig... Självklart är Alvaro länken till allt som hänt och ska hända framöver här, han känner ju alla och har en tydlig plan med vad han vill åstadkomma i Brasilien på sikt. Det jag har gjort är bara det lilla men dock...
- Det känns mycket bra att återvända hem till familjen så klart, och även att fortsätta jobba med Ramlösa Södra och Fri Fotboll på hemmaplan. Man kan jobba med barn och ungdomar var som helst i världen och göra skillnad i vardagen, det känns helt rätt att fortsätta med det. Ser fram emot ett spännande 2014...
- Bilderna jag bifogar är dels från sista dagen då Guilerme och Philipe tog mig till en marknad med saker endast från Paraguay för att sedan visa mig en utsiktsplats där man ser hela Belo Horizonte, jag tackar grabbarna för ännu fler erfarenheter innan hemresan!
- De andra bilderna kommer från flygresan och timmarna innan då morfar slängde upp alla väskor på sin pic-up och sen körde vi tre bilar mot flygplatsen, hela familjen ville självklart säga hej då till oss!
På flygplatsen annonserade de att flyget var 30 minuter försenat, inget konstigt med det, MEN när vi gick mot vår gate var alla arga för att vi var sena, hela flygplanet väntade på oss och vi höll på att missa planet. Ingen super-kommunikation på den flygplatsen inte...
- Kul också att så många läst och följt bloggen, tack alla för det! Jag kommer fortsätta blogga framöver så fort något spännande händer. Jag är ex. själv nyfiken på när fotbollsplanen där nere blir klar, hur det går för barnen, om vi kan hitta någon samarbetsform med Fri Fotboll, m.m.
God fortsättning på er alla, vi ses snart i kylan!
PS. bifogar även bild på en sprillans ny Benfica-tröja jag fick som tack av Geovanni Deiberson innan jag åkte, ganska stort det också... ds.
/ Uffe
Fri Fotboll och Akademin är välsignat...
Så kom då den sista dagen här i Belo Horizonte som började med sovmorgon (tack) och sedan picknick + bad med delar av familjen. Vi hade mysigt några timmar för att sedan åka hem och......gissa......äta!
Kvällen närmade sedan sig och vi hade bestämt att jag skulle lämna över mina fotbolls-prylar/gåvor till Alberto, en fin man som är engagerad i kyrkan och med de som har det tufft, barn såväl som vuxna. Då pratar vi förstås både kriminalitet, fattigdom, m.m.
Jag trodde att vi skulle hem till honom, lämna väskan och säga var så god, men där tog jag visst fel.... Det dök upp ett helt gäng med olika människor här hemma och Alvaro hade fotbollsskorna i handen, det var visst match på gång!
Vi körde hem till Alberto och där satt ett lag redan i omklädningsrummet. Det var mörkt ute och jag släpade väskan upp till fotbollsplanen som var helt upplyst. Innan matchen började så ställde sig alla i en ring och höll varandra i handen och jag fick stå med väskan i mitten.....
Jag öppnade väskan och visade mina gåvor som jag tagit med till dem, då började Alberto hålla ett tal och välsigna mig och även Fri Fotboll då. Han hälsade mig välkommen till familjen och till Brasilien och sen bad alla tillsammans.
Jag måste säga att just detta var en mäktig avslutning på resan, ståendes i strålkastarljuset med alla spelare i ring, och att de alla välsignade det som hände.
Jag vet inte om det var så, men jag vill iaf tro att denna match spelades till Akademins ära här nere och till Fri Fotbolls ära. Hur som helst så var det som sagt mäktigt och något jag inte glömmer! Som en bonus så bestämde jag och Alberto att han skulle göra fyra mål, mest på skoj, gubben är 53 år. Vad hände? Han gjorde två mål i första halvlek och två i andra....
Nåja, matchen spelades och var väl klar vid 23.30 på natten då det fortfarande var varmt....
Vi åkte hemåt och självklart var där fullt av folk, det var nämligen kalas för både Alvaro och Guilermo på samma gång. Alvaros mamma hade också tagit sig hit och fick tända ljuset på tårtan.
Behöver jag säga att det blev sång, musik och mycket prat resten av natten? Vi tittade förresten även på de nya ritningarna till arena-bygget som anlände, mkt spännande, det här blir bra!
Bifogar denna gång många bilder eftersom det är sista bloggen innan hemresa, kan hända att det blir ännu en ifrån Lissabon....
Som en avslutning vill jag självklart säga ett stort tack till Alvaro och hans familj som tagit så väl hand om mig och även ett tack till alla familjer och vänner här nere som varit så gästvänliga och trevliga mot mig, jag har känt mig otroligt välkommen över allt! Ett stort tack även till STADIUM och min klubb Ramlösa Södra IF som skänkt de prylar som jag lämnade över till de behövande! Vill också tacka Portugisiska flygbolaget TAP, efter en del kommunikation med chef och anställda slapp jag betala övervikt (1000:-) för väskan med saker jag skänkte till barnen, tack. Det tar nog ett tag att smälta allt som hänt här, men en sak är säker, jag är varmt välkommen tillbaka!
/ Uffe
Kvällen närmade sedan sig och vi hade bestämt att jag skulle lämna över mina fotbolls-prylar/gåvor till Alberto, en fin man som är engagerad i kyrkan och med de som har det tufft, barn såväl som vuxna. Då pratar vi förstås både kriminalitet, fattigdom, m.m.
Jag trodde att vi skulle hem till honom, lämna väskan och säga var så god, men där tog jag visst fel.... Det dök upp ett helt gäng med olika människor här hemma och Alvaro hade fotbollsskorna i handen, det var visst match på gång!
Vi körde hem till Alberto och där satt ett lag redan i omklädningsrummet. Det var mörkt ute och jag släpade väskan upp till fotbollsplanen som var helt upplyst. Innan matchen började så ställde sig alla i en ring och höll varandra i handen och jag fick stå med väskan i mitten.....
Jag öppnade väskan och visade mina gåvor som jag tagit med till dem, då började Alberto hålla ett tal och välsigna mig och även Fri Fotboll då. Han hälsade mig välkommen till familjen och till Brasilien och sen bad alla tillsammans.
Jag måste säga att just detta var en mäktig avslutning på resan, ståendes i strålkastarljuset med alla spelare i ring, och att de alla välsignade det som hände.
Jag vet inte om det var så, men jag vill iaf tro att denna match spelades till Akademins ära här nere och till Fri Fotbolls ära. Hur som helst så var det som sagt mäktigt och något jag inte glömmer! Som en bonus så bestämde jag och Alberto att han skulle göra fyra mål, mest på skoj, gubben är 53 år. Vad hände? Han gjorde två mål i första halvlek och två i andra....
Nåja, matchen spelades och var väl klar vid 23.30 på natten då det fortfarande var varmt....
Vi åkte hemåt och självklart var där fullt av folk, det var nämligen kalas för både Alvaro och Guilermo på samma gång. Alvaros mamma hade också tagit sig hit och fick tända ljuset på tårtan.
Behöver jag säga att det blev sång, musik och mycket prat resten av natten? Vi tittade förresten även på de nya ritningarna till arena-bygget som anlände, mkt spännande, det här blir bra!
Bifogar denna gång många bilder eftersom det är sista bloggen innan hemresa, kan hända att det blir ännu en ifrån Lissabon....
Som en avslutning vill jag självklart säga ett stort tack till Alvaro och hans familj som tagit så väl hand om mig och även ett tack till alla familjer och vänner här nere som varit så gästvänliga och trevliga mot mig, jag har känt mig otroligt välkommen över allt! Ett stort tack även till STADIUM och min klubb Ramlösa Södra IF som skänkt de prylar som jag lämnade över till de behövande! Vill också tacka Portugisiska flygbolaget TAP, efter en del kommunikation med chef och anställda slapp jag betala övervikt (1000:-) för väskan med saker jag skänkte till barnen, tack. Det tar nog ett tag att smälta allt som hänt här, men en sak är säker, jag är varmt välkommen tillbaka!
/ Uffe